torsdag 22 oktober 2009

Blogger Buzz: Show off your Followers

Blogger Buzz: Show off your Followers

Jahåpp!


Sitter hemma med hundarna idag.
Vet inte om det blir dans eller om det skiter sig.
Just nu har Zumoh cp ryck på nedervåningen XD
Älskar den där grisen :')

Jobbig natt.. Somnade inte förrän vid 5 någon gång.
Jag har verkligen försökt gråta över honom. Men jag kände mig så äckligt tom efter förra onsdagen. Då dök han upp i mina tankar.. Sockertopp! Då insåg jag att det är han jag verkligen har saknat all den här tiden.
Min sötnos.. Vart är han? Hur mår han? När får jag träffa honom igen? Kommer jag få träffa honom igen? Vet hans kompisar något om honom?
Snälla.. Jag vill bara veta hur han mår. Han är nog den som jag kommer ha svårast och komma över.
Vi har känt varann i ca 2 år nu. Det var kemi från första början.
Vi har aldrig bråkat.
Han har bara behandlat mig med respekt.
Han är nog den som har förändrat mitt liv mest.
Han var liksom ljuspunkten i allt...
Han är den enda jag har gråtit över att jag ska få träffa..
Jag har gråtit av glädje.. Och nu vet jag inte om jag gråter p g a glädje eller sorg.
Ont gör det iallafall.. Och ondare gör det..
Plz.. Just wanna know he is ok!

Du är saknad så oerhört.. <3

måndag 19 oktober 2009

Jaja...


Ok ok ok ni som inte förstår vad som har hänt i mitt liv den senaste tiden.. Jag jobbar så mkt som jag kan. Jag har vart förkyld en längre period, ganska stenhårt, vilket har gjort att jag inte haft någon energi över huvudtaget att vilja göra någonting. Jag trodde jag började bli frisk men det var ju bara bajs. Så... Det som knäckt mig mest nu då.. Jag träffade en kille för ungefär 2-3 månader sen på krogen. Vi föll för varann direkt och fortsatte dejta fram till nu. Han kommer åka iväg på en Asien resa från den 25 november till mitten av APRIL! Visst det var inga problem.. först. Jag insåg inte hur lång tid det skulle vara egentligen. Och jag har inte haft lust och göra så mkt saker nu när jag har mått dåligt. Och han undrade varför och kände sig frustrerad för han trodde det berodde på honom, vilket det verkligen inte gjorde utan händelser som hänt förut började dyka upp igen o spöka i mitt huvud och i mina känslor. O jag tänker inte avslöja de.. Men det sket sig när jag berättade det iallafall. Han misstolkade och det slutade med att jag grät o grät o grät o grät.. Hela vägen hem från honom, 30 minuter på station, och hela vägen hem till mig, som ligger långt från stationen. Dagen efter kände jag mig så tom. Så otroligt tom.. Det där tog för hårt på mig. Även fast han har hört av sig så känner jag mig tom.. O jag känner bara ilska o frustration just nu.. Glädjen kanske kommer i 5 minuter, sen försvinner den. Jag är inte en sån människa... Jag brukar vara glad och sprallig.. Vad är de som har hänt? Aja... Nu ska vi försöka blicka framåt!! Den 25 oktober kommer jag och mina danselever ha ett uppträdande i Tumba. Precis vid Tumba gymnasium. Vi kommer ha zombie tema(med tanke på hur nära Halloween det är). Kom och titta! Det kommer bli jätte roligt :) Både jag och gruppen ser fram emot det. Kommer vara med i LoverDee Plus nya musikvideo som vi ska spela in den 24 oktober. Jag klippte mig i torsdags och har varit på banken och fixat internet dosa o skit. Nu måste jag börja rycka upp mig och starta om på nytt :) Om jag får pengar över, så ska jag beställa biljetter till Buddy Holly musikalen! BROLLE IN MY HEART! XD <3..> Jaja... More shiet will be comin up soooooon bitches.. ;)

Hurtful..

What Im goin trough is hurtful..

Ja.. Skit saker händer alldeles för ofta. Det omöjliga som krossar en händer alltid. Jag förstår inte det där riktigt..

Var det inte meningen att man skulle få må bra och njuta av livet från början?

Jag vet jag är inte inne på sidan och skriver så ofta, men man orkar inte. Jag skriver oftast bara negativa grejer. Jag vill skriva bra saker också. Men a.. Det händer ju inte så ofta :/


I miss you.. I miss you alot. I dont want you to go away.. I never should have said anything. Now everything is just wrong between us. Your leavin me in a month. The one I though was the one. Are you the one? I doubt it now.. After what happend. We both are not as happy as we thought.. Oh.. I just want it to be like it was before.. It feels like its to late. But you will not be gone forever. Just about 4 month but hey.. Its a long time.. Can we trust eachother? I havent felt that kind of happiness for years, please tell me everything is gonna be allright!!!